måndag 30 april 2012

Lycka

Att vakna till den här utsikten, filura lite och krypa ner i sängen igen ...  
 ... att gå ut och se hur blåsipporna står som spön i backen ...
 ... och se hur tussilagorna gör världen gulprickig ...
... och strosa lite med familjen vid havet ... Vilken lycka!

Vi klämde in en ledig klämdag och passar på att bara njuta. Hoppas ni gör detsamma!

lördag 28 april 2012

Sally prick sex månader i dag

David kom på att det kunde vara roligt om Sally kunde hålla en liten lapp där vi skrivit hennes ålder på, så det provade vi i dag. Jojo. Att bara hålla en spännande lapp när man är sex månader - tss! Då är det tusen hundra gånger roligare att knövla den, tandlöst bita i den, kasta den på golvet, prassla med den, slicka på den och LEKA med den. Såklart!

Sjuttioåtta bilder senare kan jag bjuda på tre bilder där man nästan, nästan ser vad det står på lappen. Men spela Roland, roligt var det som vanligt i alla fall!

Sally, tack för de första sex fina månaderna, det har varit dyrbara dagar och ovärderliga timmar och stunder med dig. Vi älskar dig.

fredag 27 april 2012

En sån här, kanske?

Den här texten är nog en av våra allra mest populära texter, och det kan jag absolut förstå. För ibland känns det som om det prackas på oss en massa dynga om att vi inte duger, inte är bra nog, inte är smala nog och lite till. Då är det fasligt skönt med lite motvikt som berättar sanningen; att vi är älskade, vackra, dyrbara, värdefulla och välsignade. Och så allmänt bra, förstås. 

Inför sommaren har jag beställt det här trycket på en brunmelerad top med rosa tryck mitt fram. Och jag kniper gärna en själv ... :)

onsdag 25 april 2012

Kära hjärtanes

Du milde, så fort tiden går! Om tre dagar blir vår älskade Sally ett halvår. Hjälpemig, för swischswischfort har det gått! Och ett sådant fantastiskt halvår, sen ... Kärlek, kärlek!

Anna frestar ...

Ett besök hos Anna är rent av farligt. Tidsmässigt, alltså. Dels fastnar jag i hennes fantastiska berättelser, dels sugs jag in i hennes vackra bilder. Men framför allt blir jag så pillrans frestad att hitta på grejer, jag med! Ett sånt inlägg var detta vackra om pysselfåglarna, så sådana skapelser ska jag minsann göra. Bums, på momangen, på direkten! Att de förmodligen är långt bortom mitt pillergöratålamod eller att min sedan länge försvunna pedantådra kommer att få sig några törnar, det spelar mindre roll. Pyssel, here I come!
Och hoppsan! En kökshandduk från flatebo.se, stiligt, stiligt! I min hjärna tänker jag dock "den där har jag sett förr, hit med kexen i stället!" och vips vill jag baka kex också. Gärna bums, på momangen, på direkten. 

Ajsing då, nu fick jag ju hundra grejer till på vill-göra-listan. 

Men det var det värt. 


måndag 23 april 2012

Fader vår på t-shirten


Ett blaffigt Fader vår-tryck, det vill jag ha, tänkte jag en dag. Och så snodde jag ihop det! Trycket är inskickat och blir på ekologiska, vita t-shirts och toppar som sys upp om några veckor. Roligt, roligt!

Vad tycks?

Något man inte behöver ha


Fantastiska Marita, som är medlem i vår församling, berättar om hur hon förstod att rädsla inte var något hon behövde ha och blev kvitt den. Rekommenderas!

Klicka på bilden så öppnas filmen i ett nytt fönster (fattade inte hur jag skulle länka filmen direkt, sorry :)

söndag 22 april 2012

Åtta år


Prick åtta år tillsammans i dag. Kärlek!

Skönt med helg (?)


Skönt med helg! För så tänker man ju, eller hur? Vår helg var skönt nog bara halvplanerad, så mycket tid till att fixa hemma och bara vara såg det ut som. Jojo.

Här ska ni för en gångs skull få ett inlägg av Kära dagbok-stuket:

Fredagkväll: Efter myskvällen sydde jag (eller svävade, levde loppan, njöt, de orden passar lika bra) till två på natten. En dunderfin Sallyklänning och lite till blev det. Roligt, men osmart när man vet att damen inte sover länge jämt. Jaja, smart kan man vara en annan dag, tänkte jag och sydde vidare.

Lördag: Med fyra timmars sömn i bagaget började dagen. Först ut i obygden på en helgalen bytardag, gjorde ett superkap på en barnstol, sån där med ratt, ni vet, för 70 spänn (kostar upptill tio gånger mer på Blocket, såg jag ...), sen hade jag fått min dos av armbågar och vilda kvinnor med fynd i blicken. Nästan farligt! Väl hemma insåg jag att Sallys vita byxor var i tvätten, så jag fick sno ihop ett par kalasbrallor illa kvickt (ni som är välplanerade och strukturerade och har allt under kontroll i god tid: berätta gärna om hur det känns, själv har jag ingen aning, som ni märker). Kvickt iväg på dop som visade sig vara bröllop och dop (supergrattis igen, ni är fantastiska! Vi småbölade lite i bänkraden, förresten.), vidare på mellanfest med twistband och labyrinter och armar och ben lite varstans på glada barn och brandmanspappor, vidare på dopfesten (här började bristen på sömn göra sig påmind ...), fasligt trevligt och jättegott alltihop - tack! Hem i tjugo minuter, råkade åka till nästa familj för lite mysigt kvällshäng. Hem. Sova.

Söndag: Försov oss. Promenixade till kyrkan, kom föga förvånande sent. Fantastiskt bra möte! En man berättade hur han blev helad i axeln i går, en kvinna berättade om hur hennes hörsel blev bra och att hon inte behövde hörapparat längre efter förbön i går. Lovsång och en dans (till den här låten, vi småbölade lite i bänkraden. Igen. Fantastiskt bra.) och en kanonpredikan och förbön. Ljuvligt, äkta, innerligt, lättsamt och så bra! Vi serverades flera berättelser om människor som mött Gud och blivit helade varvat med en bibelordsspäckad predikan. Enormt bra. Mysfika efter mötet, kebab i solen efteråt (det negativa med att promenera till kyrkan, man kan ju råka bli sugen på något på vägen hem ...), slocknade i soffan, åt middag och insåg att vi varit tillsammans i åtta år (!) prick i dag (!!), nattade lilla damen och nu njuter jag av rabarberpaj och te medan karln är på innebandy.

Så. Skönt med helg, sägs det. Och våra som brukar vara så lugna, sicken chock! Nej, skönt att veckan är tillbaka i morgon, säger jag, för då får vi äntligen lite lugn och ro :)

Hoppas din helg varit fin?

torsdag 19 april 2012

Snörpning på sytarmen


Jag har snappat upp ett nytt ord. Sytarm. Nån som har en sån? Min är illa däran, den lider av abstinens, har allmänt tarmvred i självaste mönsterkonstruktionen, spottar snudd på tråd och tuggar synålar. Tyghögarna är ... just det, tyghööögar, som ständigt frestar mig, men tiden, den berömda tiden, den räcker sällan till. I fantasin hinner jag sy i långa banor, roliga klänningar till mig och lilla damen, nån duk, sköna kuddfodral, lapptäcken och lite gardiner. Men i verkligheten? Tyghööögar.

Fast en liten idé har jag allt: OM jag skriver klart detta - ändå rätt så innehållsfattiga, det måste erkännas - inlägg lite illa kvickt, så kanske, kanske jag hinner sy lite nu medan lilla damen sover. Vad tror ni? Heja, heja, heja mig!

Psst: Nej, jag har inte manipulerat bilden till oigenkännlighet i Photoshop, den är bara allmänt ljusmässigt kass. Men motivet, O, motivet - ljuvligt! Kärlek!!
Mönstret till klänningen hittar du här >>

tisdag 17 april 2012

Hej där.


Hallå där, är det detta som kallas för bloggtorka? Mysko, för jag har ju en väldans massa att berätta egentligen, men tiden framför skärmen är ... smått begränsad (precis som vanligt i och för sig).

Jag skulle kunna berätta om alla fina nyheter jag beställt hem, om alla smycken och andra fantastiskt roliga saker på ingående, att t-shirtarna och topparna är beställda och börjar sys upp alldeles snart, att jag sitter uppe på nätterna och fixar och donar med nya flatebo.se (snart i en dator nära dig, hihi! Och det blir BRA!!), att lilla fröken sitter själv sedan ett bra tag tillbaka och är hejdundrande lycklig och glader över det och hennes päron likaså, att det snöar i dag (grr ...), att vi är bokade till Torpkonferensen i sommar, att det skrivs en väldig massa bra om Gud i "vanlig" media i dagarna (här, exempelvis >>), att sprit är skit och att läppstiftet för en tia på Ica var ett kap. Massor att berätta, alltså.

Och justja, att jag tänkte att "vad tråkigt om man bara skulle lägga ut seriösa bilder på sig själv" och bjuppar därför på en luftpuss.

Får återkomma!

onsdag 11 april 2012

fredag 6 april 2012

Leva livet


Jag är nog fasligt lättroad och på gränsen till överlyrisk somliga gånger, ändå. "Titta, David! Jag lever livet!" är inte en alltför ovanlig fras här hemma och den utbristes alltid jublande lyckligt. När David väl tittar kan det vara en sån enkel grej som att jag har någon krämost på Digestivekexet i stället för smör och ost som jag alltid har. Enligt mig kan det alltså vara att leva livet, att göra lite annorlunda än vad man brukar, leva loppan något ögonblick, för att sen gå tillbaka till smör och ost. Lättroad, som sagt.
I dag roade jag mig själv med att koka ihop lite rabarber igen, den här gången med lite vatten, socker och kanel, och sen geggade jag rabarberkompotten tillsammans med lite glass på nygräddade våfflor ute i vårsolen på altanen. Och vips levde jag livet igen!
Aningens banalt inlägg, jag vet, men ändå lite, lite smådjupt. För att komma ihåg att leva lite nu och då, det är ju fasligt viktigt och det behöver ju inte vara så avancerat. Och om det hjälper att stanna upp och titta på himlen ett slag, ge någon en extra kram eller äta rabarber för att komma ihåg att leva, så gör det då.

Sen kan man glad i hågen gå tillbaka till osten igen.

onsdag 4 april 2012

Dagens Sally


Jag lär mig så mycket av den där lilla människan.

Vi åt på ett hamburgeri i dag, David och jag, och Sally smaskade i sig sin gröt och banan samtidigt som hon gjorde det där som hon är så fantastiskt bra på: möter människor. Hon ler, flinar, dansar, småsurrar och bara är och hon får tillbaka leenden och skratt och folk kommer fram och pratar eller vinkar från sin plats.

Men det som slog mig lite extra i dag var det att alla - precis alla - får samma behandling. Paret i hörnet, barnfamiljen som gick förbi, gänget vid bordet intill. Och så mannen som såg så härdad och sliten ut där han kom i gamla kläder och två systemetkassar fulla. Han, som ingen annan pratade med eller knappt ens tittade på, han fick flin och leenden och Sallyplir, kanske till och med i en extra dos.

Hon är fem månader, den där lilla människan och gör det med en sådan lätthet. Jag är 367 månader och gapar. Hon ser inte trasigt eller helt, rikt eller fattigt, hon ser människor. Att alla är lika mycket värda, det är lätt i teorin men så svårt i praktiken för mig. För i ärlighetens namn är jag rätt så kass på att bemöta människor sådär fritt och liksom förbehållslöst som hon gör. Skönt att jag har en liten fröken som kan lära mig veta hut, jag ska verkligen ta chansen att lära mig av henne.

Och mannen, som smälte så till den milda grad att han kom fram och pratade och skrattade med oss, jag inbillar mig att han gick från hamburgeriet tyngre i magen men lättare i hjärtat.

Slutspurt för rabarberns del


Det är ett hårt göra, men ibland måste man stirra frysen i vitögat, utmana smulpajernas ständiga närvaro och helt enkelt koka ihop och äta upp all rabarber så att årets blivande skörd får plats i frysen. Så är det bara. Och är man gift med en karl som (smått fantasilöst, om du frågar mig) glatt tindrar "smulpajjj!" varje gång man frågar vad vi kan hitta på av rabarbern, då får man kavla upp ärmarna och ta till lite fantasi ibland för att inte få skörbjugg av härligheten. Så här, exempelvis:

Jag googlade på ett bra muffinsrecept och bestämde mig för Leilas. Sen snodde jag ihop en liten rabarberkompott, typ så här:

Koka upp rabarber med lite vatten tills rabarbern mjuknat lagom. Häll i socker - inte för mycket, det ska ju trots allt vara lite syrligt och gott - och smaka av med stött kardemumma. Klicka i muffinsarna, grädda och ät med glass ...

... eller gör en helt vanlig helylle rulltårta och bred ut rabarbersmaskeliplasket på. På picknick äts de i nybakade bitar, hemma med en klick vispad grädde på.

Som sagt, ett hårt göra, det däringa rabarbertömmeriätandet, men ett helt okej sådant!

Vad gör du med dina rabarber?

tisdag 3 april 2012

Skisseri skissera


Hej hallå! Skissandet inför tryckandet fortsätter här på kontoret och det går fortfarande alldeles prima att höra av sig med tankar och förslag, antingen hit eller till info@flatebo.se

Men rappa på i så fall, jag skickar in alldeles snart! :)

(Och vad tycks förresten om den här? Bibelhänvisning fram och själva bibelordet längst ner på t-shirten eller toppen bak? Ser alla tiders ut i datorn i alla fall!)

måndag 2 april 2012

En kjole sydd


Nämen o! Fantastiskt roligt att få en sån här fin bild i inboxen! Monica Johanne i Norge har sytt en makalöst fin klänning utifrån mönstret här i bloggen. Själv vaknar jag varje dag och tänker att "men i dag ska jag sy!" men går och lägger mig lika osydd varje kväll ändå. Fast med en sån här frestande bild så kanske, kanske, hoppas, hoppas det blir något sytt i dag ändå.

Fin klänning! Eller som de säger därborta, pen kjole! Og en stor, stor klem til deg, Monica Johanne.