
I eftermiddags behagade damen att sova en stund, så då passade jag på att göra ett litet projekt jag verkligen längtat efter. För lite pyssel här och där - o, så roligt det är och så bra jag mår av det! Jag baxade fram en gammal trälåda jag fyndat tidigare på loppis för en femtilapp och målat glassturkos, stånkade in den i sovrummet (förlåt huset för alla skadade dörrkarmar längs vägen!) och upp på en puff för att skona den ömma barnbärarryggen.

Jag hade visst bara en massa skumgummistumpar hemma, men det funkar ju. Dessa klippte jag till och pusslade ihop på locket ...

... och pangade fast ett mindre charmant grönt tyg över så att de hölls på plats lagom till finliret.

Finliret var det här underbart fina tyget som jag tjottapangade på kistan och in under locket. Klart!

MEN ... Om man råkar ha ett litet tryckeri hemma är man inte färdig där. Nejdå. Jag gjorde en stor Hemligt-dekal i vitt ...

... måttade ut vars den skulle sitta och gnuggade på.

Bort med bäraren och ...

... vips - färdigt!

Hastigt och lustigt och max en halvtimme från första bilden hade jag hemliga lådan klar. Den ska såklart stå på Sallys rum som jag ska börja fixa med nu snart. Gästrummet ryker och i stället blir det ett ljuvligt fint rum i glassturkost, vitt och rött - det ser i alla fall ljuvligt fint ut i min hjärna än så länge. I verkligheten ... inte så fint. Rena rama upplaget av tyger, tyger och åter tyger. Men, men, lite röj och färg och fix så ska ni få se!

På den mjuka och sköna hemliga lådan ser jag fram emot att få sitta och kramas med Sally, läsa böcker och sjunga med henne, ser fram emot alla hemliga skatter hon kommer att fylla lådan med; dockor och pyssel och bullpapper och lego och nallar och utklädningskläder och coola bilar och omaka strumpor och halsband och teckningar och vem vet vad.
Men framför allt: vilken prima låda sitta och viska hemlisar med kompisarna på. Spännande!
Roligt att ha gjort "första spadtaget" på hennes blivande rum, jag hoppas hinna med ett litet ryck i morgon också för det är ju så pillrans kul! Men först, som sagt, öppna ögonen och stänga dem igen. Dags för det sistnämnda nu.


0 kommentarer:
Skicka en kommentar