måndag 20 december 2010

Med en touch av norrländskt äventyr

Trögt att komma ut. Gick inte att låsa utifrån. Hämtade oljan. Oljade. Gick inte att låsa utifrån. Oljade mer. Provade inifrån. Det gick att låsa. Men det gick inte att låsa upp. Prövade mer. Tog i. Gick inte. Inlåst. Trädde ett sax-ögla över låspluppen för att ha som hävstång. Funkade lite. Men det gick inte att låsa upp. Fast. Kom inte ut. Och jag som skulle posta julbeställningar. Försökte mer. KOM INTE UT!

Tog på mig stövlar. Tog ett långt snöre. Gick till altandörren. Knöt fast snöret på insidan. Gick ut. Stod i drygt knähög snö. Knöt fast snöret på utsidan. Klättrade genom snön med alla beställningar i en stor Ikea-kasse. Snö till knäna. Kom ner på marken. Snö på låren. Pulsade runt hela trädgården. Snö upp till midjan. Fram till bilen. In i bilen. Blöt. Fem minuter tills Posten stänger. Kör. Hamnar bakom en som kör i 20. Kör vidare. Hamnar bakom en cyklist. Mitt i vägen. Mitt i vintern. Mitt framför.

Kom fram till Posten. Parkerade fult. Tog beställningarna. Sprang. Låst. Bankade på. Ingen öppnade. Tittade in. Ingen där. Kollade på klockan. En minut över. Bankade på. Gick runt till bakdörren. Öppnade. Gick in. Ringde på. "Vad gör du här, här ska inte du kunna komma in!" Trevligt. Lämnade beställningarna.

Körde hem. Försökte låsa upp utifrån. Gick inte. Försökte lite mer. Gick inte. Utlåst. Pulsade runt huset igen. Snö till höften. Blöt. Slet sönder snöret. Gick in. Blött inne. Försökte låsa upp inifrån. Går inte. Fortfarande inlåst. Blöt. Trött. Lite less.

Ska bli skönt med jullov.

Hallelujah flash mob


Snart 24 miljoner visningar, kolla du också!

Den här roliga och mäktiga videosnutten visades i kyrkan i går och var riktigt kul att se. Predikan handlade om hur Jesus föddes mitt in i människors verklighet, rakt in i livet en helt vanlig dag. Herdarna ute på ängen hade sina problem och fajter i livet, men helt oväntat mitt i natten och mitt i livet fick de ändå vara med om historiens största mirakel. Det här klippet får i alla fall mig att tänka till och inspirerar väldigt. Jesus passar allra bäst i våra hjärtan och där folk är, i kyrkor lika väl som på shoppingcenter.

Psst: 3:13 in i klippet, den där ljuvligt ljusa tonen som klirrar och skorrar i högtalarna, den satte jag gladeligen förr i tiden när jag stod mitt i första sopranklungan i Sundsvalls Flickkör, tillsammans med Sundsvalls Kammarkör, KFUM-kören och Sundsvalls Kammarorkester och Kjell Lönnå som viftade framför oss allihop på fullsatta och maffiga Julton i GA-kyrkan. Det var förr, nu får man ta i liiite mer och det ljuder väl inte helt behagligt i örongångarna. Men när ingen ser eller hör är det fasligt kul att klämma i! Julen tar verkligen fram sopranen i mig. Även om den gör sig bäst väl gömd ...

fredag 17 december 2010

I bagaget


Det blir ett Bullen-inlägg, det här: Killen på bilden har inget med texten att göra. Eller som Allers skriver: Bilden är arrangerad. Hursom, jag har en tanke som följer mig väldigt ofta och vi får väl se om jag lyckas få ner den på pränt.

Livet kan vara som ett bagage ibland. Vi har alla ett bagage med oss och det kan vara allt möjligt i det bagaget. Det kan vara saker som har hänt, sjukdomar och helanden, rädslor, erfarenheter, möten, skilsmässor, framgångar och bakslag, glädje och sorg, allt blandat huller om buller. En del har mest positiva saker i sitt bagage eller lägger mest vikt på det positiva, andra har kanske mer mörka saker i bagaget. På en del kan man nästan läsa hur livet varit, på en del syns det inte alls. Det kan vara böjda ryggar, ärrade ansikten, slitna kläder, sorgsna ögon eller leenden och skratt.

Det där med bagaget kan var lätt att glömma ibland när vi träffar människor. Nu säger inte jag att man ska gå runt och inbilla sig hur folk haft det i sina liv, absolut inte, men det kan vara bra att i alla fall försöka att möta människor förutsättningslöst. Att inte placera folk i en kategori eller stämpla dem som si eller så. För vad vet du egentligen om en människa?

Joyce Meyer, som verkligen har ett jobbigt bagage, sa lite i förbifarten i en predikan en gång "vi skulle förvånas om vi visste hur mycket smärta det finns bara i det här rummet". Det fick mig att tänka till. Alla har inte glidit fram på en räkmacka, en del har verkligen fått kämpa för att ens klara en dag till. Hur vi möter människor, hur vi tar emot dem, pratar med dem och ser på dem är jätteviktigt. Jag har bestämt mig för att förutsättningslöst försöka möta människor och att inte placera dem i fack. Toksvårt och jag lyckas sällan. Men det är väl värt att försöka. Om och om igen.

Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.
Matt 11:28

Gud, hjälp mig acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Amen

torsdag 16 december 2010

Ljus personlighet


- Älskling, är det inte roligt att vara gift med mig som har en sån ljus personlighet? frågade jag David med söt röst för några kvällar sedan. Varför vet jag inte, det bara for ur mig. Svaret blev lite annorlunda, måste jag säga. Han försvann fort ut ur rummet så att jag inte kunde se honom och så hörde jag några märkliga gnyenden från hallen. Skrattade eller grät han? Han kom tillbaka efter en liten stund och det såg ut som om han hade gjort allt han kunnat för att inte asgarva där utanför rummet. Eller att hålla sig för gråt.

Jag fick inget riktigt svar. Antingen har jag en så ljus och glad personlighet att svar är överflödiga (tveksamt), eller så är personligheten den totala, mörka motsatsen och så illa att han inte vill svara för att inte göra mig ledsen. Hualigen.

Eller så var det bara formuleringen som var lite eljest.

Vi satsar på det.

tisdag 14 december 2010

Kola


Det här är min absoluta favorit bland hemgjort godis: Kola, eller dajm som mamma kallar det. Så gott! Och det är inte ett sånt därnt sliskigt godis som man bara vill ha en eller max två bitar av, nejdå, man kan lugnt sätta i sig en hel omgång! Vad nu det ska vara bra för ...

Här kommer det underbart toklätta receptet:

Du behöver:
50 g margarin
3/4 dl vetemjöl
3/4 dl sirap
1 msk kakao
1 1/4 dl socker

Gör så här:
Blanda allt i en hög, värmetålig skål utan lock. Mikra på full effekt i en minut. Rör om. Mikra sedan i ytterligare 4 minuter. Häll upp smeten på oljad plåt. Skär i bitar och förvara i kylskåpet.


Här kommer mitt privata lilla husmorsknep: Det finns folk som har tålamod att stå och slå in godis i papper och så finns det jag. Skär i stället upp i bitar, lägg i en påse och dunka i florsocker. Småkasta hit och dit med små lätta nycker och vips är alla godisbitarna separerade, klibbar inte ihop och det är lätt att ta en bit i taget.

Psst: Visst har jag en julfin kupa? Jag gick ju som bekant lös på hela inventariet här hemma och satte juldekaler överallt. Finns att inhandla på flatebo.se :)

Psst 2: Smakar nästan lite fredagsbarndom, ändå. Ibland gjorde vi en sats dajm till fredagsmyset - på plattan innan mikrons intåg - och satte i oss framför 24 Karat, Gäster med gester, Macken eller Det kommer mera, eller Gladiatorerna, Sikta mot stjärnorna eller Fångarna på fortet när alla fick TV4. Minns ni? :)

måndag 13 december 2010

Nya zipjackor och hoods ute


Nu har fredagens infotade nyheter hittat hela vägen ut till flatebo.se, härligt!

Det är bland anant riktigt sköna zipjackor och huvtröjor med Älska din nästa-tryck.


Den här är nog en personlig favorit, tror jag. Otroligt fin lilafärg och med ett stort guldfärgat transfertryck mitt fram, lagom peppigt och bra.

Det här är Davids favorit och känner jag honom rätt vill han nog köpa en In God I Trust-jacka själv ... Kul att kunna plocka tillbaka en flatebo-klassiker i ny tappning. Och en mycket bättre tappning, om du frågar mig!

Psst: Hon till vänster kunde tydligen inte behärska sig, utan gick in framför kameran och busade loss lite. Lustigt nog är den här bilden den som jag ser vettigast ut på. Med det som måttstock kan ni säkerligen gissa er till att resten av bilderna med mig på kommer ni följdaktligen inte att få se :)

Psst 2: TUSEN TACK igen, Aniella, Sabbi, Franck och Meriem. Ni strålar. TACK!

Årets Nobelpris i allergi ...


... går till mig! Och här är juryns motivering:


Med en förkärlek till allergiframkallande blomster har kvinnan tänk nytt, tänkt om, tänkt rätt och modigt trotsat snoriga dagar och stirrat förkylningen i vitögat. Med en sällan skådad innovationsförmåga, händiga handgrepp och en nymodig känsla av "man tager vad man haver" delas därför årets pris ut till Josephine Flatebö för hennes tappra nytänkande i jultider.

Tja, det skulle ju kunna låta så om man någonsin fick sitta i en priskommitté, men gör man inte det får man väl helt enkelt låtsas. Jag tål inte de otroligt vackra hyacinterna utan blir tyvärr riktigt dålig av dem. Förkylning, släng dig i väggen - här kommer julen! Men, skam den som ger sig, tänkte jag, och frågade i blomaffären om det gick att ha hyacinter under en kupa. Det gick prima, sa de, så jag köpte tre bums, men jag kom på att de snabbt skulle växa sig för stora för kupan, så jag satte dem i en stor, fin ljuslykta i stället. När de börjar blomma börjar snoreriet, men då sätter jag bara plastfolie för hålen på insidan av lyktan så att den blir tät och vips kan jag fira jul med fina blommor, men utan usch.

Med lite mossa, några gamla pepparkaksformar som jag låtit ligga ute och rosta, nåt hjärta och en ljusslinga blev det så här fint i lyktan. Och alldeles prima i knoppen!

Det här var bara början, bara tänk så mycket man kan använda tekniken till. Allergiker, förenen eder och tänk nytt! Sluta snora och glasa in blommor, damm, gluten, gräs, kvalster, mögel, ägg och katter - bara fantasin begränsar!

Det där priset i allergi var välgrundat, känner jag.

lördag 11 december 2010

Nyheter på g


Fredagen blev svettig men fasligt rolig. Jag hade bokat tid med bland andra Franck och Aniella för att fota in lite nyheter och det var superroligt! Inför det blev det att toktrycka en massa nyheter och jag hann precis färdigt innan det var dags att åka iväg. Väl i studion som Franck fixat blev det rena rama julafton för mig. Glada människor på bild och en duktig fotograf, Meriem, som bara matade på och tog en massa bra bilder och jag kunde mest bara skyffla fram kläderna. Helt underbart!


Bland nyheterna är det en massa nya zipjackor och hoods, nån t-shirt och nån väska och allt det ska ut i till flatebo.se så snart det bara går. Jag skickar nyhetsmail och lägger ut mer info här i bloggen och på vår Facebookgrupp när det är fixat.

Så länge: TACK Franck, Aniella, Sabbi och Meriem i kilometervis. Tack!

Israel Houghton


Den här låten snurrar för fullt på kontoret och har gjort det otaliga gånger hela veckan. Helt underbar! En sån där riktigt, riktigt enkel lovsång som inte går att stå emot, man bara dras med i den per automatik.

Andrew Peterson har också en Hosanna-låt, och jag har hört honom berätta hur Hosanna är ett tvådelat ord. Om jag nu minns rätt, ropar det dels ut efter hjälp och erkänner att jag är i behov av Gud, samtidigt som det ärar Honom som kan ge den hjälpen. Prova själv!

Israel Houghtons låt Hosanna är med på Love God. Love People-skivan som han spelade in på Abbey Road, London. Väl i studion plockade han in bland andra Kirk Franklin och Fred Hammond på en låt var och gjorde en riktigt svängig och väl varierad platta. Här får gospelgung och ös plats, samtidigt som den här mer innerliga lovsången.

Vi har några ex kvar på flatebo.se, skynda fynda!

torsdag 9 december 2010

Tekniktrassel


Finnes: dam i sina bästa år med fler och fler grå hår på skallen för varje minut. Sökes: datageni.

Vem älskar väl inte denna ljuva teknik, särskilt när den strular? Få saker kommer liksom riktigt in under skinnet och irrar sprattlande runt så att det nästan kliar och raspar som just tekniktjorv. GAH!

Jag spenderat en och en halv timme med att försöka få ut fakturor så att jag kan packa beställningar, men det verkar vara något strul från faktureringsföretagets sida i dag. En halvtimme med deras support, starta om internet, starta om datorn, koppla om internet till den bärbara och testa där (modemet small för snart två veckor sedan så jag måste surfa via den lite segare mobilen i datorn. Inte vääärldens mest smidiga lösning när man jobbar med ... just det, webbutik.), testa olika browsers, tömma minnen, dona med inställningar, koppla tillbaka till andra datorn, göra om och testa allt där och se att det ändå inte funkar. Det går inte att få upp fakturorna som pdf hos dem i dag, men jag kan minsann öppna pdf-filer från andra sidor utan problem. Det har ju alltid funkat förr, senast i går. Jag kan hålla mig från skratt.

Nån som har en dunderkur och vet vad som ska göras? Förbarma dig gärna ...

onsdag 8 december 2010

Kvällspyssel



Här hemma har det varit kvällspyssel i afton och jag har sytt i godan ro till de ljuva tonerna av Andrew Peterson. Jag sydde och sydde ända tills de röda banden tog slut, så det blir till att traska in till staden i morgon och köpa mer. Det blir en hel del kvällsarbete så här inför jul, men det är fasligt roligt!

Ser du förresten att det är samma bild ovan? Skillnaden är bara var jag lagt fokuset med kameran. Nu är jag kanske lite övertrött, gäspandes till höger och vänster, men visst blir det en bra tankeställare? Allt förändras beroende på var fokus ligger. Var har du ditt fokus?

Se på Jesus, jag vill lyfta min blick
och se Honom så som Han är ...

Dansavslutning


Mästerfotografen David lyckades fånga mig på bild i går på dansavslutningen. Så vackert att jag garvade tills jag kippade efter luft och fick ont i magen. SÅ kul bild! Tänk att du är bra på så mycket, älskade David ...

I höst har jag gått på jazzdans och det har varit hejdundrande roligt. I går kväll var det dags för avslutning så vår grupps framträdande mixades hej vilt med små pepparkaksdansare, prinsessballerinor, tuffa streetdansare, rock-rings-barnen och glittriga 10-åringar. Jag kan knappt minnas när jag dansade på nån scen sist, men misstänker att det var år och dar sen. Det kändes i alla fall som så. Jag kände mig gammal och stel, ung och levande. Syns det på bilden ovan, eller? ;)


Vår grupp gjorde precis som man gjorde i högstadiet: Kom dit och kunde inte dansen, gick ner i källaren och råpluggade oss svettiga, gick upp på scenen, körde järnet och kommer förmodligen inte ihåg ett dyft i dag.

En av de där glittriga tjejerna stod och tittade på mig jättelänge i logen innan föreställningen. "Gillar du gult?", frågade hon till sist. Tja, ingen vits att göra det halvdant, tänkte jag, för jag drämde minsann på alla gula grejer jag hittade hemma. Tur att musiken var så hög, annars hade man hört mina ihädiga rasselstuds över hela scenen :)

Du vände min dödsklagan i dans
du tog av mig sorgens dräkt
och klädde mig i glädje.
Därför skall jag sjunga ditt lov
och aldrig tystna.
Herre, min Gud,
jag skall alltid prisa dig.

(Psalm 30:(11)12-13)


Så är det bara.


Psst, psst, förresten! Örhängena är "Katter har nio liv. Jag har evigt"-pins från flatebo.se. Passar till allt som passar till gult!

Glöm inte ...

Toakuppen


Okej, en femma för initiativ, femma för funktionalitet och en femma för genomförande, men sen blir det tyvärr inte många fler femmor för den gula post-it-lappen med ett H på till herrarnas toalett i kyrkan. Så i söndags gjorde vi en hemlig, dock väldokumenterad, kupp mot toadörrarna. Till attack!

Jag gjorde lite wall arts i förväg (somliga har ju tillgång till tryckerigrejer genom världens bästa jobb ...) och damernas blev så här. En wall art sätts upp på bara någon liten minut och det blir verkligen kanon!

Sådärja, tummen upp för alla härliga damer!

Dags för karlarnas toalett. De fick bli trevliga herrar.

Först måtta ut, sen drämma på wall arten, gnugga något drag med en skrapa eller liknande ...

... sen drar man bort bäraren (som det så fint heter).
Klart!
Men post-it-lappen drog jag ner av bara farten (förlåt, förlåt till dig som gjort konstverket!).

Tada! Vinnande ur striden!

Psst: Nej, man kanske inte kan gå loss med wall arts som rena rama graffitin hej vilt i en kyrka. Men farbror N sa att jag fick, skyll på honom ;)

Flatebo-grejer i kyrkan


Flera, flera gånger har folk bett mig ta med lite flatebo-grejer till kyrkan, men det har liksom inte blivit av. Nåväl, i söndags var det lite extra bokförsäljning så då passade vi på att plocka med lite grejer.

Så lite lyktor, vykort, sjalar, haklappar, magneter, smycken, tyghjärtan, sprillans hood (finns inte ens i webbutiken än, men kommer snart! TOKfin!! Vänta bara ...) och en hel del annat småplock tog vi med oss.

Tyvärr missade jag predikan eftersom jag satt utanför kyrksalen och höll koll på alla grejer, men några axplock hörde jag ändå. Predikan var om självbehärskning, men det minns jag tyvär inte så mycket av. Tur att den finns att lyssna på på internet, för jag hörde några strofer här och där och de lät väldigt kloka. Vi har en riktigt bra pastor som skämmer bort oss med klockrena och helt underbara predikningar. Tackar! En klok grej som jag lyckades snappa åt mig, var den om skillnaden på behov och begär. Behov kan man tillgodose, men ett begär blir aldrig mättat. Något att tänka på, tycker jag, och ta sig en funderare så att man inte styrs av begär på olika områden.

Sådärja, det var en liten rapport från i söndags. Själv är jag lite småglad att ingen kom och välte borden och drev månglarna ur templet ;)

måndag 6 december 2010

Hemgjord wienernougat


Gissa vad jag har i kylskåpet? Hemgjord wienernougat! Och de blir färre och färre för varje dag ...


Gör så här (genvägsvarianten):
Smält nougat och choklad i ett vattenbad (mängd: dubbelt med nougat, hälften med choklad. Keep it simple.). Hacka mandel och rör i. Häll upp i en form med bakplåtspapper. Låt svalna. Skär i bitar. Ät.

Gör så här (besserwisservarianten):
Klä en delikat form med bakplåtspapper. Rosta ett knappt hekto härligt flagad mandel i en torr stekpanna, låt svalna så sakteliga. 250 gram nougat och 125 gram mörk choklad smälts till en dov förening i ett ljuvligt vattenbad. Blanda samman alla smakliga ingredienser med innerlig, innerlig omsorg. Häll den lyckliga smeten i formen och förvara i ditt välsignade kylskåp. Skär i utsökta bitar och förtär med hjärtans glädje.

Ni kan ju gissa hur jag gjorde ...

söndag 5 december 2010

Kommerintepånågonvettigrubrikpådethärinlägget

Jag vet att man ska bekänna positivt, men just nu blir det en miss på den fronten: Jag hatar att dammsuga. Usch, fy, urk-skurk och blä. Sladden är jobbig, dammsugaren låter och blåser ut varm luft rakt i fejjan när man ligger och stretar på golvet för att komma åt överallt. Sladden är naturligtvis alltid för kort också, särskilt när man ligger på knä och sträcker sig mot det där allra sista hörnet. Gah! Den är dessutom ett riktigt åbäke att dra fram och värre ge-dåligt-samvete-pryl vet jag inte. Ljuvligt nog tycker David att den är helt okej, så han är den som oftast greppar dammsugaren och jag går efter och dammtorkar, torkar golv, städar toaletter, fixar i köket, slänger in en tvätt, piskar mattor och sånt (David hjälper till med sånt också, såklart, nu lät det nästan som om jag gör allt medan han dammsuger. SÅ seg är han inte och SÅ snabb är inte jag.).

Hursom, i fredags investerade vi i en glädjeförhöjare på den fronten. En sladdlös fredsmäklare som kommer att finna mig vid spakarna glatt dansande ömsom trippande på rosa moln. O, så ljuvt livet kommer att bli från och med nu! Härligt!

Psst: Glöm inte att jämföra priser innan du åker ut och köper grejer. Jag kollade lite snabbt på nätet vad den här dammsugaren kostade på olika stora elkedjor och det skiljde 600 spänn!

Psst 2: Känns som en onödig i-landsrapportering, men så fick det bli. Men mitt uppe i alla i-landsbestyr blir jag väldigt tacksam att jag har golv att gå på och tak över huvudet, att golvet inte är av stampad jord, att huset håller värmen och att vi får bo i fred och trygghet. Tack Gud.

lördag 4 december 2010

Dags för kvällsskiftet


Ursäkta den taffliga mobilbilden, men det var så fint här ute att jag inte kunde låta bli att dra av en liten bild. Så här mysigt är det i vår trädgård prick nu! Fin belysning, en massa snö och minus 13 grader. Inte långkallingsväder än för en norrlandsmadame som jag, alltså :)

Jag kom precis hem från ett församlingsmöte och det slår mig hur tacksam jag är för att få tillhöra den här varma församlingen. Tack gode Gud!

Nu blir det ett kvällspass här på kontoret, har massor att dona med. Kul i jul!

torsdag 2 december 2010

GRATIS receptmagnet


Nu är det (snart) jul igen och till jul brukar vi alltid skicka med en gratis receptmagnet med varje beställning. Tidigare år har vi skickat receptmagneter på knäck, farmors godis och kola, men i år blir det klassisk ischoklad.

Så med alla beställningar inkomna till och med 20:december lägger vi med en gratis receptmagnet (värde 20:-) som vi hoppas du använder flitigt. För det blir gott, kan jag lova. För gott ...

Kära (tyg-)hjärtanes!


I går lade jag ut en snabb mobilbild på mitt kvällspyssel och lovade lite mer riktiga bilder. Och här kommer det fler bilder! I tillägg till pepp-påsarna blev det en massa fina, skönt bulliga tyghjärtan med varma texter på.
Vissa blev enfärgade, andra fick en färg på framsidan och något mönstrat på baksidan.

Det är riktigt kul att kombinera alla våra tryckerigrejer med tyger och symaskin. Visst blev det fint?

Mamma lånade snällt nog ut sin symaskin i några veckor, men jag kikar lite efter en egen. Nån som har något bra tips? Ska mest kunna sy rakt :)

Även om de inte är sydda för barn att bita i, tror jag de är en jättefin present att hänga i barnrum, eller vad tror ni?

... eller på en krok i köket. Eller på en spik i hallen. Eller på dörren. Eller över sängen. Eller på gästhanddukskroken. Eller på en kvist. Eller ...

... på ett svartmålat älghorn! Det blev riktigt fint med en massa kärlek dinglandes uppe i luften. Nästan så att jag vill ha kvar alla själv ... :)

Finns numera under fliken Grejer på flatebo.se >>

Pepp-påse!


När peppade du någon sist? Med några ord, en kram, ett brev eller någon liten grej? Om det är längre sedan än i går, så är det dags att peppa någon igen.

I går kväll satte jag mig och sydde ett gäng med små tygpåsar som jag tryckte hjärtan på och fyllde med peppiga grejer. Bibelord eller uppmuntrande texter på magneter, knappar eller cerat, perfekt att ge till någon som behöver en liten extra omtanke eller som en liten julklapp. Finurligt, va?
Pepp-påsarna lade jag ut på flatebo.se lite tidigare i dag och finns i två prisklasser:
79:- för den med ett cerat, en magnet och fem pins
119:- för den med ett halsband, en magnet och sju pins

Till båda prisklasserna medföljer såklart en lite påse som jag har sytt, men också ett litet kort med texten "Älskad, vacker, dyrbar, värdefull, välsignad. Och allmänt bra." med plats att skriva en liten hälsning på baksidan.

Det här är en riktig tummen-upp-grej. Peppelipeppepp!

Hemgjort julgodis


Det ska vara hemgjort julgodis. I flertal. I högar. I massor!

I går snodde jag ihop en massa olika grejer, bland annat de här Mozartkugeln á la fejk. Sötsliskiga och goda och så här gör man:

Du behöver
- Nougat
- Mandelmassa
- Mörk choklad
- och om du vill göra överkursen; nåt fint att trycka på

Rulla små kulor av nougaten och klä dem med ett lager mandelmassa. Smält chokladen och rulla kulorna i. Tryck dit en silverkula, strössel eller nåt annat sött (jag köpte ett sånt där prinsesskit med tårt- och kakdekor). Ställ svalt och ät när andan faller på eller lägg i en fin ask eller påse och ge bort.

Man kan även börja med en nöt längst in och sen jobba sig utåt. Oavsett: Gott blir det!

Ettan kom, tvåan kommer så småningom


Härligt med jul! Hemma hos oss är det hittills främst köket som fått sig en rejäl julomgång med stjärnor, ljusstakar, dukar, jul-en, godis, nötter, nejlikeapelsiner och en massa annat. Och en adventsljustake, så klart!

En helylle IKEA-ljusstake där jag tagit bort dill-dallet och satt dit zinkhjärtan i stället. Det fanns redan 1,2,3,4 förtryckt på dem men med hatobjektet Comic Sans (typsnitt som INTE ska användas!), så jag vände på dem och satte dit våra egna siffor i stället från ett av juldekalarken.

Nu är det bara att vänta på resten av ljusen ska tändas. Och som rubriken säger, ettan har ju kommit och tvåan, trean och fyran kommer ju så småningom - precis som på fotboll. Om man inte kollar på Giffarna, vill säga ...

Dekalarken finns i fyra varianter på flatebo.se för 99 riksdaler styck. Det blir mycket jul av ett sånt ark!